Hyperlipidemi

Har din läkare sagt att du lider av hyperlipidemi?

Då undrar du kanske vad det är. Det finns så många svåra ord i diagnoser, och även i provsvar från läkaren att det kan vara skrämmande bara att höra en massa konstiga ord som du inte förstår. Hyperlipidemi kan enkelt sägas vara detsamma som vi till vardags kallar högt kolesterol.

Det är alltså förhöjda eller onormala nivåer av lipider i blodet, och lipider är de fettmolekyler som finns i ditt blod.

Det vi kallar blodfetter.

Vilka symptom ger hyperlipidemi?

Problemet med hyperlipidemi är att du vanligtvis inte får några symptom.

Du kan alltså inte själv känna att du har höga halter av blodfetter, utan det upptäcks vid provtagning på vårdcentralen eller om du går på annan hälsokontroll. Det är först när det har gått så långt att du kanske drabbas av hjärtinfarkt, eller annan hjärt- kärlsjukdom som du kan förstå att du lider av hyperlipidemi om det inte tagits prover som visat det.

Många drabbas

Eftersom detta problem oftast kan spåras till de levnadsvanor vi har är du sannerligen inte ensam om du har drabbats av höga halter av blodfetter.

Detta är ett allmänt problem, inte bara i vårt land, utan i hela västvärlden.

Vi kanske kan säga att vi lever för gott, och tyvärr har vi dålig medvetenhet om vad vi stoppar i oss och hur det påverkar kroppen. En välfärdssjukdom är väl den mest relevanta benämningen på hyperlipidemi. Det finns dock även andra orsaker än vad du äter och hur du lever som kan orsaka hyperlipidemi. Det finns också en viss ärftlighet som brukar delas in i olika former.

Familjär kombinerad hyperlipidemi innebär att man har förhöjda värden av både kolesterol och triglycerider. Det beräknas att denna typ finns hos en av 250 personer i Sverige. Andra typer av ärftliga tillstånd med förhöjda blodfetter är familjär hyperkolesterolemi som finns i formerna heterozygot och homozygot. Den heterozygota formen kan man se hos en person på fyra- till fem hundra, medan den homozygota formen är mycket sällsynt.

Den drabbar en på miljonen.

Sammantaget, med både ärftlighetsfaktorn och livsstilsfaktorn, är dock hyperlipidemi alltså mycket vanligt förekommande.

Riskbedömning

Du behöver inte löpa kraftigt ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar bara för att du lider av förhöjda blodfetter.

Hyperlipidemi är en av de faktorer som kan orsaka sådana sjukdomar, men det är sällan enbart högt kolesterolvärde som är orsaken. Din läkare ser risker för olika patienter och det är om du ingår i någon av dessa grupper som dina risker kan vara kraftigt förhöjda.

I din läkares riskbedömning tar han hänsyn till:

• om du har en konstaterad hjärt- eller kärlsjukdom
• om du har diabetes
• om du har andra riskfaktorer för att utveckla hjärt- och kärlsjukdom
• om du har svåra, eller ärftliga blodfettsrubbningar (lipidrubbningar)

Om du har diabetes eller ingår i någon annan av ovanstående grupper är det troligt att du kommer att få medicin för att sänka dina höga halter av lipider. Diabetes räknas som en speciellt hög riskfaktor, som gör att läkaren skriver ut kolesterolsänkande medicin. Då vill man att dina blodfettshalter sänks så snabbt som möjligt.

Risken att drabbas av sjukdomar orsakade av högt kolesterol ökar naturligtvis med halten av blodfetter, men är också beroende av hur många andra riskfaktorer det finns.

Om du röker eller är överviktig till exempel är det farligare med höga blodfettsvärden.

Behandla utan medicin

Om du inte ingår i någon av grupperna med extra hög risk kommer du inte att få medicin, åtminstone inte till att börja med.

Eftersom det du äter, och hur du lever har en så stor inverkan på dina blodfetter, startar läkaren alltid med andra åtgärder. Dels får du råd om hur du ska lägga om din kost för att äta bra mat som inte höjer dina värden. Du ska också motionera regelbundet, sluta röka, och om du är överviktig, gå ned i vikt.

Genom att ändra kostvanor kan du troligen få ner blodfettshalterna ganska snabbt.

De kostråd du i första hand får är att äta mer av:

• grönsaker
• rotfrukter
• frukt och bär
• fisk och magert kött
• mjukt och flytande matfett
• fiberrikt bröd
• pasta och risgryn

Mat som du bör äta mindre av, eller undvika:

• hårda matfetter såsom margarin och smör
• grädde och fet ost
• feta desserter
• feta kött- och charkuteriprodukter
• snacks
• godis och socker
• kaffebröd

Det är först efter att du genomfört dessa förändringar, och de inte hjälper, som du måste ta medicin för att sänka blodfetterna.

Men, i de flesta fall brukar halterna sjunka om du inte återfaller i dåliga vanor.