Hjärtsvikt är ett hälsoproblem som du kanske har hört talas om, men vet du egentligen vad det innebär?
För att kunna förklara vad hjärtsvikt egentligen är måste vi först och främst förklara att hjärtat är en muskel, som precis som andra muskler anpassar sig till ökad ansträngning, exempelvis vid ökad motion.
När du börjar röra mer på dig sker tillväxt, vilket innebär att hjärtat växer och får en högre kapacitet.
Ibland kanske inte detta fungerar som det ska, och det är då du råkar ut för det som kallas hjärtsvikt, eller hjärtinsufficiens. Detta betyder att ditt hjärta inte har förmågan att pumpa ut tillräckligt mycket blod i din kropp, vilket betyder att de celler som finns i din kropp inte får tillräckligt med näring.
Hur märker du att du lider av hjärtsvikt?
Nu undrar du förmodligen hur du ska kunna veta att du lider av hjärtsvikt, och det kan ibland vara svårt eftersom symptomen till en början kan vara ganska diffusa.
Du kan märka det på att du blir mer andfådd eller att du känner dig trött
Men detta kan ju också bero på andra saker, vilket kan göra att det dröjer ett tag innan du förstår att du lider av hjärtsvikt.
Allt fler drabbas av hjärtsvikt, och det är främst äldre personer som drabbas.
Det är oftast ett kroniskt tillstånd och därför brukar det även krävas att du behandlas för detta under resten av ditt liv. Som tur är finns det idag effektiva behandlingsmetoder som gör att du kan leva ett bra liv med hjärtsvikt, och de metoder som finns idag gör också att ditt liv kan bli långt trots detta hälsoproblem.
Hur många är det då som lider av hjärtsvikt idag?
Det är förstås svårt att säga exakt, men man räknar med att cirka 2-3% av Sveriges befolkning lider av detta problem.
Medelåldern för personer som drabbas av hjärtinsufficiens är 75 år i Sverige.
Olika typer av hjärtsvikt
Det finns olika typer av hjärtsvikt, och den vanligaste är systolisk hjärtsvikt som drabbar ungefär hälften av de personer som har hjärtsvikt.
I det här fallet är det den vänstra av hjärtats kammare som inte har tillräckligt utpumpningsförmåga, och de vanligaste anledningarna till att man drabbas av systolisk hjärtsvikt är hjärtinfarkt och högt blodtryck, vilket gör att du bör försöka få bukt med blodtrycket så fort som möjligt om du vet med dig att ditt blodtryck är högre än det borde vara.
Diastolisk hjärtsvikt är en annan variant som innebär att hjärtat har problem med fyllnadsfasen.
Om du lider av detta problem kan ditt hjärta pumpa ut blod som vanligt, men elasticiteten i kammarväggarna är inte som den ska, och därför kan inte hjärtat fyllas med blod som det ska.
Kronisk hjärtsvikt kan du få på grund av högt blodtryck, skador på hjärtat eller om du tidigare haft en eller flera hjärtinfarkter.
Oftast uppstår detta tillstånd inte omedelbart, utan utvecklas efter hand, och det är vanligast att du drabbas om du hunnit bli till åren. Problemet med kronisk hjärtsvikt är att du oftast inte märker något till en början eftersom symptomen kan vara väldigt svaga och diffusa.
Akut hjärtsvikt kan uppstå efter en hjärtinfarkt eller om du drabbas av en drastisk försämring när du redan lider av kronisk hjärtsvikt. Om den uppstått till följd av en hjärtinfarkt kan du räkna med att ditt tillstånd kommer att förbättras när läget blir mer stabilt efter infarkten.
Lungödem är en vanlig form av akut hjärtsvikt, och när du drabbas av akut hjärtsvikt är inte längre symptomen diffusa, och detta tillstånd kan vara direkt livshotande.
Hjärtsvikt brukar allmänt kallas för en hjärt- och kärlsjukdom.
